Anläggningsägarnas och entreprenörernas ansvar och beteendebaserad säkerhet var några av fokusområdena när den alltid lika uppskattade Elansvarsträffen ägde rum den 26-27 november på Nova Park Conference i Knivsta – denna gång för tionde året i följd. Sammantaget deltog ett 50-tal personer för att lyssna till flera spännande presentationer – inte minst om Elsäkerhetsverkets nya uppbyggnad och funktion.
SSG Elansvarsträff har blivit ett viktigt forum för diskussioner kring olika gemensamma frågor inom elområdet, som elansvars-, organisations- och utbildningsfrågor. Vidårets träff, som hade temat ”Säkerhetskultur”, var några av programpunkterna konsekvenserna av de nya föreskrifterna, innehavarens kontroll, säkerhetsbeteende, tekniska meddelanden samt information
om elansvarsfrågor, pågående arbeten och utbildningar.
Nyheter från Elsäkerhetsverket
Horst Blücher inledde med att berätta om Elsäkerhetsverkets nya organisation.
- Distrikten upphör och istället bildas det en anläggningsenhet med fyra tillsynskontor ute i landet, samtidigt som en ny avdelning för behörighet skapas, liksom en GD-stab med ansvar för samordning och kvalitetssäkring av alla tekniska och juridiska frågor, sade han.
Därefter redogjorde han för de två nya författningarna ELSÄK-FS 2008:1, och ELSÄK-FS 2008:2 samtidigt som han även tog upp den nygamla författningen ELSÄK-FS 2006:1.
- ELSÄK-FS 2008:1 gäller för utförandet av starkströmsanläggningar, det vill säga deras beskaffenhet. Men den omfattar inte för kontroll före idrifttagning, eftersom den förutsätter att kontrollen redan har genomförts. Föreskrifterna hänvisar till svensk standard, som ett sätt att uppfylla föreskrifterna.
- ELSÄK-FS 2008:2 gäller för varselmärkning vid starkströmsanläggningar. Den omfattar starkströmsanläggningar, som har tagits i bruk och är spänningssatta med farlig spänning, ström eller frekvens. Föreskrifterna hänvisar inte till svensk standard, som ett sätt att uppfylla föreskrifterna.
- ELSÄK-FS 2006:1 är redan i kraft och den gäller för elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. Föreskrifterna, som hänvisar till svensk standard, vänder sig i fösta hand till de som ansvarar för verksamheten.
Därutöver lyfte Horst Blücher på täckelsen och avslöjade vilka nyheter som är på gång inom elsäkerhetsområdet. Arbetet med författningskommentarer till de nya föreskrifterna pågår.
- Dessutom pågår inom departementet arbetet med en ny starkströmsförordning och vissa ändringar i ellagen. Och på Elsäkerhetsverket pågår förberedelser för arbetet med behörighetssystemet, liksom en inventering av frågeställningar kring elmateriel och marknadskontroll, förklarade han.
Beteendebaserad säkerhet
Psykologen och forskaren Carin Sundström inledde i sitt föredrag om betydelsen av personsäkerheten inom processindustrin med att först konstatera underhåll av rutiner och kunskaper är lika viktigt som tekniskt underhåll.
- Ta in personalen för regelbunden översyn, förklarade hon.
Vad är då beteendebaserad säkerhet (BBS) – en frisk mirakelmedicin eller ett nygammalt syndabockstänkande?
- Vid alla olyckor finns människors beteende med som en bidragande faktor. BBS är en vetenskap som bidrar till att identifiera och lära ut önskvärda beteenden via data från tidigare händelser, tillbudsrapporter och säkerhetsinstruktioner. En viktig del av BBS är också att utbilda observatörer på arbetsplatsen för att göra arbetsplatsobservationer, ge konstruktiv feedback efter avslutad observation och lyfta fram vad som ska och inte ska göras, förklarade hon och fortsatte:
- BBS utgår från människans beteende i en viss situation. Det är en metod som hjälper till att ge kunskap om hur beteendena ”produceras” , den är också användbar vid design av arbetsplatser och utrustningar, upplägg av utbildningar och utformning av rutiner.
Tanken är att BBS ska bidra till att bryta den negativa inlärningsspiralen och komma med positiva påminnelser.
- Vi ser inte alltid själva vad vi gör för att bli medvetna om vad vi gör. Säkerhetsmedvetande är färskvara. Vi behöver ständiga påminnelser, men utan att det upplevs som tjat, förklarade Carin Sundström-Frisk.
Carin Sundström-Frisk redogjorde sedan för de många dubbla och dolda signaler som kan finnas på en arbetsplats.
- Uttalanden om att sätta säkerheten i första rummet krockar ofta med signaler om hur säkerhetsfrågorna prioriteras i vardagen, vilket lätt kan leda till att en ”fixarkultur” uppstår. Det finns också många skillnader mellan företagets skrivna policy och detpraktiska agerandet.
Praktiska tips
Andra viktiga frågetecken, som bör rätas ut: Hur belönas arbetsledarna för ”bra säkerhetsbeteenden”? Vilka krav har man på kunskaper och erfarenhet från risk management vid anställning av arbetsledare? Hur tidigt kommer arbetsmiljöfrågorna in i planerings processerna? Hur belönas arbetsledarna för ”bra säkerhetsbeteenden” ? Vilka krav har man på kunskaper och erfarenhet från risk management vid anställning av arbetsledare? Hur tidigt kommer arbetsmiljöfrågorna in i planerings processerna?
Carin Sundström-Frisk bjöd sedan på ett antal praktiska tips för att stärka ett gott säkerhetsbeteende på arbetsplatsen.
- Rotera deltagarna på arbetsmiljöronden, ta med nyanställda för att få fler perspektiv och stävja hemmablindhet. Arrangera gemensamma möten och hantera arbetsmiljöfrågorna integrerat med de operativa frågorna. Gå exempelvis igenom en rutin per möte, uppdatera och kolla sedan att allt fungerar. Dessutom - smid medan järnet är varmt genom att gå hela tiden igenom färska riskhändelser och riskiakttagelser.
Hon avslutade med en klar uppmaning till företagsledningarna:
- I en god säkerhetskultur ska arbetsgivaren göra klart vad som gäller, följa upp att det gått in, visa att denne menar allvar och ge nödvändiga förutsättningar.
Ställverksbranden på LKAB
Patrik Hansson från LKAB berättade om de besvärliga och dyrbara konsekvenserna efter ställverksbranden 26 februari 2008 i Malmbergets anrikningsverk. Direkt efter branden tvingades LKAB deklarera ” force majeure” till kunderna på grund av de allvarliga avbrott i produktion och leveranser som uppstod efteråt. Det långa produktionsstoppet i Malmberget fick en stor inverkan på LKABs totala produktion av järnmalmsprodukter, det vill säga pellets och fines – totalt handlade det om ett produktionsbortfall under året på cirka 900 kton, vilket i sin tur motsvarade intäktsbortfall på bortemot 800 Mkr.
- Även om branden varit relativt begränsad till högspänningsställverket H5, så har rök, sot och saltsyra från PVC-plaster spridits och ”infekterat” hela ställverket och dess ingående komponenter, förklarade Patrik Hansson.
Det påverkade 122 meter långa ställverksutrymmet är en av Sveriges största industriställverk. Lyckligtvis klarade sig det nybyggda ställverket för sektion 6. Utöver ställverket, så brann även tre kvarnmotorer och tio startpådrag. Samtidigt som bortemot 7,5 km kabel och jordlina behövde bytas ut.
- När sanering och återmontage av elutrustning har utförts bedöms driftsättningen ta cirka 1-3 dygn per sektion. Bara driftsättningsorganisationen i sig kräver bortemot 60 personer och strategin är att driftsätta så säkert, snabbt och effektivt som det bara går, säger han.
Efteråt är det tänkt att befintliga och sanerade ställverk ska ersättas med nya ställverk. Patrik Hansson fortsatte:
- Ljusbågsvakter ska installeras i samtliga ställverk, en översyn ska göras av organisation och arbetssätt. Därutöver tillkommer ett nytt larmsystem med dubblerade nivåer, samtidigt som nya separata byggnader för låg- och högspänningsanläggningar utreds och anläggs.
Viktigt med ansvarsförsäkring för entreprenörer
Jonas Berg, koncernjurist på Holmen, talade om straffansvar enligt ansvarsdelegering.
Människoliv kan inte försäkras och ersättas. Egendomsförsäkringen ersätter bara egendoms- och avbrottsskadorna i verksamheten medan ansvarsförsäkringen täcker ersättningskrav från tredje part till följd av vårdslöshet. För entreprenörerna är en bra ansvarsförsäkring ett bra skydd mot konkurs. Se dock upp med att i den allmänna ansvarsförsäkringen omfattas alltid vårdslöshet, medan grov vårdslöshet bara omfattas ibland, förklarade Jonas Berg.
Beställare kommer alltid att driva skadeståndskrav gentemot leverantör i händelse av vårdslöshet.
- Entreprenören svarar för ansvar med hela sin förmögenhet. Den straffrättsliga påföljden brukar bli villkorlig dom och dagsböter - fängelse är dock ovanligt.
Han redogjorde även för SSG Bilaga 6, som anger vem som försäkrar vad och vilka försäkringar som krävs av leverantör.
- Det är inga problem, så länge leverantören sköter hela projektet och överlämnar ett utcheckat projekt till beställaren. Då är ansvarsfördelningen redan klar! Ett delat projekt kräver däremot noggrann och skriftligt dokumenterad specifikation av varje enskild persons ansvar. Se till att alla avtal är tydliga, klara och fullständiga! Ett nära samarbete mellan projekt-, inköps- och
säkerhetsavdelningar är viktigt.
Vad bör då en elansvarig tänka på? Jonas Berg fastställde här följande sex punkter:
- Rätt avtal och dokumentation inför arbete.
- Rätt arbetsledning.
- Rätt behörighet .
- Klar och tydlig uppdelning i arbetet mellan beställare och leverantör.
- Rätt överlämnande (utcheckning).
- Tänk på: Regler vid heta arbeten!
Stora kostnadsbesparingar med SSG Standarder
Mats Karlsson, Affärsområdesansvarig för SSG Teknik, berättade om fördelarna med SSG Standarder (se nedan) och då i synnerhet de nya PED-standarderna för rör och rörupphängningar.
- PED-standarderna kvalitetssäkrar och förenklar projektarbetet samt möjliggör samordning och tidigare beslut om materialinköp och de medför kostnadsbesparingar på mer än 250 000 kr per projekt vid större projekt.
Johnny Jansson, projektledare på SSG Utbildning, berättade sedan om de utbildningar inom el och elsäkerhet, som är planerade för 2009 (se vidare www.ssg.se). Han tryckte särskilt på vikten av att delta på SSGs EMC-utbildningar:
- Det är nödvändigt att delta för att få kunskap om hur man säkerställer att elektrisk och elektronisk utrustning kan fungera tillsammans utan att störa varandra, förklarade han.
Tomas Kristensson, tillika projektledare på SSG Utbildning, gjorde sedan en djupdykning i det nya så kallade SAMDokEL-projektet. Här kommer SSG att i en gemensam portal samla alla EU-direktiv, lagar, förordningar, föreskrifter, lokala regler, SSGs anvisningar och lokala instruktioner och anvisningar inom el-området. Tanken är att dessa snabbt, flexibelt och lätt ska kunna hämtas och när det gäller de lokala instruktionerna och anvisningarna även kunna underhållas av kunderna själva.
- SAMDok EL förenklar att uppfylla lagkraven i säkerhetsledningssystem. Säkerhetsinstruktioner kan här lätt spridas till anställda och entreprenörer. Via portalen kommer man också att kunna få en historik på efterlevnaden. Sammantaget bidrar allt detta till att kunderna sparar tid, minimerar kostnader, får en bättre uppföljning och ordning och reda, förklarade Tomas Kristensson.
Fördelar med SSG Standarder
- Ger en industrianläggning av hög kvalitet och med hög tillgänglighet.
- Hög person- och driftsäkerhet.
- Stora tidsbesparingar i projektarbetet.
- Kostnadseffektiv projektering.
- Effektivt stöd för inköp.
- Stöd för funktionsupphandlingar.
- Uppfyller myndighetskrav.
- Tillgång till aktuell uppdaterad standard via SSG:s webbsida.
-Kostnadsbesparingar i projekten och genom en ökad anläggningstillgänglighet med en hög kvalitet och en hög person- och driftsäkerhet under produktion.
Länkar till tal under Elansvarsträffen:
Branchanvisningar_SSG_4500.pdf
Carin_Sundstrom-FrisSakerhetskultur.pdf
Elansvar_Samordning.pdf
Elansvarsträff_2008_10Ar_Inledning.pdf
EMC.pdf
Horst_Blucher_Elsakerhetsverket.pdf
Lars_Kilsgard_Elsakerhetsverket.pdf
Om_Elansvarsregler.pdf
Patrik_Hansson_LKAB.pdf
Presentation_SSG.pdf
SSG_Elchefer_kurs.pdf
SystemStod_EL.pdf
Systemtillsyn_EL.pdf