Företagsledningen har det yttersta juridiska ansvaret och det är alltid ledningen som måste ta initiativet för att arbetsplatsens säkerhetsarbete ska bli framgångsrikt och genomgripande. Det var den gemensamma ståndpunkten bland de medverkande talarna på SSG Säkerhetskonferens 2007.
För tredje året i rad arrangerade SSG under 27-28 september den uppskattade Säkerhetskonferensen med fokus på arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor inom processindustrin. Årets tema var inriktat på säkerhetskultur och hur olika företag arbetar med att förbättra denna för att uppnå säkrare arbetsmiljöer.
Under den första dagen av konferensen, som hölls i Arlanda Stad utanför Stockholm och som hade lockat 110 deSSG Säkerhetskonferens 2007:tagare från såväl skogs- som metall-, gruv- och kemiindustrin, berördes i huvudsak begreppet ”säkerhetskultur”, medan den andra dagen främst ägnades åt det arbete, som bedrivs inom SSG Säkerhetskommitté och dess arbetsgrupper.
Alla är ansvariga
Mats Pettersson, personaldirektör på LKAB, tog i sitt anförande upp företagets erfarenheter av att införa ett nytt säkerhetstänkande inom gruvindustrin. Han berörde även den turbulens som säkerhetsarbetet orsakade i samband med årets lokala löneförhandlingar.
På LKAB har säkerhetsarbetet resulterat i låga olycksfalls- och sjukfrånvarotal. Företagets uppfattning är att alla skador och arbetsrelaterade sjukdomar kan förhindras och att alla upptäckta säkerhetsbrister ska åtgärdas snabbt. För detta satsar koncernen på kontinuerlig säkerhetsutbildning för alla.
- Att förhindra arbetsrelaterade sjukdomar och skador är bra för verksamheten. Samtliga anställda är ansvariga i det arbetet och vi måste därför alla vara synliga och tydligt engagerade. Säkerheten är dessutom lika viktig utanför arbetet, förklarade Mats Pettersson, samtidigt som han betonade säkerhetssynen i rekryteringsprocessen.
- Att arbeta på ett säkert sätt är ett villkor för anställning och uppdrag, sade han.
I sitt fortsatta säkerhetsarbete satsar LKAB nu bland annat på säkerhetsrundor, förslagskampanjer liksom på att ta fram en arbetsmiljöhandbok för anställda.
Men framför allt underströk Mats Pettersson:
- Vikten av ledningens aktiva engagemang, liksom kommunikationens betydelse, kan inte nog betonas för att lyckas i säkerhetsarbetet.
Ledningens ansvar viktigt
Peter Kemi, som är säkerhetsingenjör på Eka Bohus och bland annat prisbelönad av konferensen KEM 2007 för sitt säkerhetsarbete, har under lång tid engagerat sig i säkerhetskulturen inom kemiindustrin. Han lyfte i sitt tal fram betydelsen av goda förebilder och att våga tala om och ge uppmärksamhet och feedback på säkert beteende.
- Ledare behöver motivera sina medarbetare att arbeta säkert genom att tillhandahålla frekventa och omedelbara incitament för ett säkert beteende. Då vet de anställda att ledningen ser vad de gör, att den bryr sig om och värdesätter detta lika högt som ett väl och snabbt utfört arbete. Men det är viktigt att incitamenten överstiger den omedelbara nyttan med att handla osäkert, förklarade Peter Kemi.
Den säkerhetskampanj som Peter Kemi genomfört på Eka Bohus har gett flera omedelbara positiva effekter.
- Säkerhetskampanjen har medfört en högre prioritet av säkerhet inom organisationen. Men ledningen måste kontinuerligt visa att den ser och värdesätter ett säkert beteende. Hur medarbetare uppfattar att ledningen prioriterar säkerhet är nyckeln till ett långsiktigt förändrat säkerhetsbeteende, förklarade han och citerade Eka Chemicals VD Jan Svärd:
- Kampanjer är viktiga för att höja säkerhetsmedvetandet, men målet för dem är att miljö- och säkerhetstänkande ständigt finns med som en naturlig del i arbetet. Alla ledningsmöten och liknande ska ta upp säkerhetsfrågorna och på alla plan är det chefens eller ledningens uppgift att följa upp säkerhetsarbetet och inte minst aktiviteter baserade på tillbudsrapporteringen.
Ett sätt att resa
Susan Björkqvist, chef för skydd och säkerhet på SCA Östrand berättade om brukets genomgripande satsning på ”Säkerhetens år 2006”. Även hon betonade betydelsen av de anställdas engagemang.
- Att vara okunnig är ingen förmildrande omständighet. Överträdelser mot gällande regler kan vara saklig grund för uppsägning, konstaterade hon.
Men det är ledningens uppgift att få med alla anställda i säkerhetsarbetet.
- Ledningens engagemang är avgörande och det är viktigt att arbeta på bred front – alla måste vara med! Därför är kommunikationen en av de svåraste uppgifterna att lösa.
Efter satsningen på ”Säkerhetens år” har SCA Östrand kunnat konstatera att skyddsfrågor har fått en självklar plats i diskussioner och på möten. Säkerhetsmedvetandet har ökat och de anställda försöker tänka efter före. Även tillbudsrapporterna har ändrat karaktär till förmån för mer förebyggande observationer och förslag.
Säkerhetsarbetet på SCA Östrand har fortsatt efter 2006.
- Vi kommer aldrig att bli helt klara. Säkerhet är inte en station man kommer fram till utan ett sätt att resa, konstaterade Susan Björkqvist.
Arbetet tar aldrig slut
En annan känd och uppmärksammad säkerhetsprofil är Börje Hauge, platschef på norska Odda Smältverk, som är en del av Boliden-koncernen. Utifrån sina mångåriga erfarenheter gav han flera goda råd i hur man lyckas bäst med säkerhetsarbetet.
- Avgörande för slutresultatet är motivation, ledningsfokus, engagemang och systematiskt arbete, förklarade han och avslutade med orden:
- Räkna med att det tar längre tid än du tror och att arbetet aldrig kommer att ta slut.
Forsmark säkrare idag
Hur står det egentligen till med säkerheten på Forsmark? Det var temat för Björn Johansson, som arbetar med företagsutveckling på Forsmarks Kraftgrupp. Han konstaterade att de utredningar och utvärderingar som genomförts kräver flera allvarliga förändringar i företagets säkerhetskultur. Detta har resulterat i ett omfattande åtgärdsprogram för att stärka säkerhetskulturen och höja reaktorsäkerheten.
- Attityderna måste skärpas, kvaliteten ska säkras, instruktioner ska följas och ledningen ska faktiskt ta ledningen och gå i täten, förklarade han.
Efter att åtgärdsprogrammet inletts har organisationen insett behovet av förändring och visat ett stort engagemang i arbetet med säkerhetsfrågorna.
- Vi är säkrare nu än den 25 juli 2006, men ännu inte så bra som vi trodde att vi var före den 25 juli, förklarade Björn Johansson.
Beteendebaserad säkerhet
En av den första dagens sista talare var Jan-Sverre Svendsen, som har ett förflutet inom den globala offshoreindustrin och som nu är i full färd med att implementera program för beteendebaserad säkerhet (BBS) i processindustrin - detta via sin nya arbetsgivare Technical Support HMS & UpplaeringA/S.
Han inledde med att konstatera att ett beteende är en observerbar handling, som kan vara säker eller riskfylld. Beteendebaserad säkerhet fokuserar på det riskfyllda beteendet.
- Så många som nittio procent av alla tillbud är beteendeorsakade och endast tio procent kan förklaras av yttre faktorer och tekniska omständigheter, sade han.
Även Jan-Sverre Svendsen fastställde ledningens betydelse för säkerhetsarbetet.
- Det hela startar med ledningen. Erfarenheter visar att om ledningen också är engagerad förbättras slutresultatet med 56 procent, medan siffran endast är 25 procent om bara de anställda och inte ledningen är engagerade i säkerhetsarbetet.
Att få ledningen motiverad att satsa på säkerhetsarbetet bör inte vara särskilt svårt, menade Jan Sverre Svendsen, mot bakgrund av att den badwill som uppstår vid bristande kontroll på säkerhetsfrågorna värdemässigt beräknas till motsvarande 20 procent av företagets totala värdering.
Samtliga anföranden på SSG Säkerhetskonferens
Här återfinns samtliga anföranden, som hölls på SSG Säkerhetskonferens på Arlanda Stad 27-28 september. Vi återkommer inom kort även med en pressrelease om evenemanget.
Alla dokument 2007.zip (11Mb)
Arbetsmiljöverket, Bertil Remaeus.pdf
Boliden Odda, Börge Hauge.pdf
Det nya SSG - Säkerhetskommitten, Jonas Berggren-Johan Nylander.pdf
Ecolifenet, Greger Persson.pdf
EKA, Peter kemi.pdf
Forsmark, Bjorn Johansson.pdf
LKAB, Mats Petterson.pdf
SCA Östrand, Susan Björkqvist.pdf
SSG Ag1, Peder Eriksson.pdf
SSG AG3, Johan Nylander.pdf
SSG AG3, Johan Nylander.pdf
SSG AG4 & AG5, Erik Molin.pdf
SSG ENTRE, Johan Nylander.pdf
SSG Säkerhetskörkort, Caroline Nilsson.pdf
Stålindustrins arbetsmiljögrupp, Jarl Oscarsson.pdf
Svenskt Näringsliv, Bodil Mellblom.pdf
Technical Support BST, Jan-Sverre Svendsen.pdf
WSP, Ulrica Melin.pdf